Den ekonomiska betydelsen:

Historiskt har världskonsumtionen av bomull ökat mångfalt, och det har förväntats att den ekonomiska tillväxten i Kina, Indien, Bangladesh och andra asiatiska länder med snabb ekonomisk tillväxt kommer att förföljas till ännu större efterfrågan på denna fiber i framtiden.  Dessa länder är på samma gång producenter, tillverkare och slutkonsumenter. Numera har det påverkats och bomull har en stor ekonomisk betydelse i väldigt många produktionsländer, och olika personer påverkas ekonomiskt av just bomullsproduktionen. Alla 100 miljoner jordbruk som existeras runt i vår omvärld baseras på just bomull, vilket syselsätter 350 miljoner människor runt om i världen. Människorna som syselsätter sig med detta är för det mesta de från Asien, alltså är det de som tjänar på det med ekonomin. Varje gång de arbetar leder det till pengar, och pengar leder till, i deras fall, mat och dryck och ett tak över huvudet. 

Men världsmarknadspriset på bomull har sjunkit, konstant, under den senaste tiden, från 1950-2005 med en cirka 33 %. Men med högre oljepriser är det troligt att kostnaderna för syntetfibrer kommer att öka i relation för bomulls kostnader, vilket i sin tur leder till en ökning på efterfrågan, men när det blir en mycket hög oljepriser kommer både konstbevattning och jordbearbetning att bli dyrare, i samband med användning av bekämpningmedel och gödningmedel, så leder till att även bomullpriserna att stiga. 

Man kan säga att den ekonomiska betydelsen är väldigt viktig för allihopa, för att i vissa länder är bomull en mycket viktig inkomstkälla och utgör BNI. Det kan också gälla de låginkomstländerna, speciellt de ffrån västafrikanska länder, landet Mali är ett exempel av flera.

Bild: Google

• Fråga efter ekologiska jeans i affärerna
• Fråga efter mänskliga rättigheter i klädindustrin (om kunderna är intresserade av hur de som producerar kläderna har det så kommer till slut klädföretaget bry sig om den frågan)
• Släng inte dina jeans, ge bort dem eller sälj dem istället
• Köp begagnade jeans
• Tvätta dina jeans innan du använder dem för första gången (då finns det mindre risk att farliga kemikalier finns kvar i dem när du ska använda dem)
• Berätta för andra om hur människor och miljön påverkas av jeansproduktionen och berätta för dem vad de kan göra åt det

De som producerar (bosatta framför allt i Asien) försörjer sig genom att ge pengar till familjen för att överleva med mat och dryck. Men när det kommer till ekonomin så kan personer påverkars väldigt mycket, både negativt och positivt. I Asien är det oftast  en svår ekonomisk sits de befinner sig i. Jordbrukarna, med en genomsnittlig areal på 4 tunnland, tjänar endast 2000 PRs i månaden, och det motsvarar 250 svenska kronor. Och med de pengarna ska en familj som vanligtvis brukar innehålla 8 stycken försörjas. Och bomullsbönderna (de som producerar) och deras familjer dessutom lånar pengar för att köpa bekämpningsmedel och gödningsmedel, vilket är obligatoriskt för de med de yrken. 

Men det kan endast leda till att räntorna blir höga och bönderna hamnar i svåra skuldsituationer. Vilket kan påverka deras ekonomiska ställning, det blir brist på familjeförsörjning och sämre levnadsstandard i följd. Det som inkluderar dessa arbetare är långa arbetstider, låga arbetslöner, och farlig arbetsmiljö, och det kan vara en ohälsosam påverkan, vilken i sin led ger en ekonomisk påverkan. Varför? Jo för att man måste kunna betala mediciner etc. som kostar mycket och det ger de brist på ekonomi. 
Men ju mer kläder/jeans som produceras desto mer påverkas slutkonsumenterna, som t.ex. Nordamerika och Europa också ekonomiskt. För de får å andra sidan vinst, (företagen, som t.ex. H & M) tjänar pengar genom att sedan sälja dessa kläder de har köpt från producenternas länder och sålt det. Alltså vinner de pengar, till sitt företag och sig själv.

Men finns det risker för dessa företag? Jo, de kan till exempel råka illa ut om man har importerat kläder från t.ex. ett land där det är barnarbete på ett brutalt och olämpligt sätt. Dessutom finns det konsumenter (i detta fall kunder) som är emot det på allvar. De tolererar inte att butiker säljer kläder med sådana omständigheter, vilket resulterar att dessa företag går i bortfall.

Bild: Google

Vi som köper jeansen påverkas inte så mycket utav alla dessa kemikalier som används när man producerar dem.

Azofärger är färgämnen som används för att färga våra jeans.
Vissa azofärger är farliga eftersom de kan brytas ned av kroppen och bilda ämnet arylamin som är cancerframkallande och allergiframkallande. Denna sorts azofärg är förbjuden inom EU och borde därför inte finnas i våra jeans. De har dock hittats en gång under år 2007 och en gång under år 2009 (se diagrammet nedan).



Metallnitarna och knappen som sitter fast på våra jeans kan vara av nickel. Om man har hudkontakt med nickel under en lång period kan man få nickelallergi. Allergin gör att man får utslag även om man bara under kortare perioder har hudkontakt med nickel. Det kan också göra att man får allergiska reaktioner av viss mat som innehåller nickel.


Källor:
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Tillsyn/Tillsyn4_10_Rapex.pdf
http://www.kemi.se/Kemikalier-i-klader-och-andra-textilier

Efter att bomullen är plockad finns fortfarande kemikalierna och de giftiga ämnena kvar i bomullen. Dessa ämnen frigörs när man väl behandlar bomullen.
Dessutom tillsätter man fler kemikalier när man skapar tygerna. Man använder ämnen som är cancerframkallande och ämnen som framkallar allergier.
Blekta, slitna och färgade jeans kräver mer kemikalier än andra jeans.

I fabrikerna är det ofta dålig belysning, dålig ventilation, blockerade nödutgångar och dålig skyddsutrustning. Dessutom fylls luften med fibrer som inte syns för ögat. Dessa fibrer är skadliga att andas in.

Arbetsdagarna är långa. Ibland jobbar de 80 timmar per vecka och det är dubbelt så lång arbetsvecka som vi har här i Sverige. Anledningen till detta kan vara att fabrikerna inte vet när eller av vem de får en beställning nästa gång. Så om de får en beställning från ett företag så tackar de ja, även om beställningen är alldeles för stor för fabriken att klara av. Detta gör att arbetarna måste acceptera att jobba mycket längre.

Så här säger en 21-årig indonesisk arbetare: ”I juni och juli 2003 arbetade vi på min sömnadsavdelning från klockan sju på morgonen till klockan fyra morgonen därpå (21 timmar), på grund av en stor order från Reebok. Vi fick gå hem i omkring sju timmar, men var tvungna att vara tillbaka på fabriken klockan 11 på morgonen, för att arbeta till 10 på kvällen (11 timmar).” (http://renaklader.org/industrin/arbetstid)

Barnarbete förekommer i fabrikerna, men det är inte lika vanligt längre.
Arbetarna får inte heller gå på toaletten när som helst.

80 % av arbetarna på fabriken är kvinnor mellan 18 och 30 år och dessa blir ofta sexuellt trakasserade.

På en indonesisk fabrik, som producerar för Fila, Puma, Lotto, Nike, Adidas och ASICS, talade arbetare om att:
”Söta flickor på fabriken blir alltid trakasserade av de manliga arbetsledarna. De lägger an på flickorna, ropar in dem på sina kontor, viskar i örat på dem, lägger armen runt midjan, tar dem om armarna, halsen, skinkorna och brösten, mutar flickorna med pengar och hotar dem med sparken om de inte får ha sex med dem.” (http://renaklader.org/industrin/sexuella-trakasserier)

Arbetarna vet inte hur de ska göra för att göra en anmälan för att de har blivit behandlande fel och dessutom så vet de inte vad de har för rättigheter, så de kanske inte ens förstår att de har blivit behandlade fel.

Arbetarna får i vissa länder inte starta fackföreningar eller gå med i dem. I Kina till exempel där många av våra jeans kommer ifrån får de inte starta egna fackföreningar och det finns bara en fackförening som de får gå med i och den är kontrollerad av staten.

Det finns kontroller på en del fabriker, men i många fall är de slarviga. (Undersökningarna är från Pakistan, Kina, Indonesien, Kenya, Marocko, Bangladesh, Rumänien och Indien.)
Och ibland när arbetarna intervjuas är deras chef med och då vågar de inte säga sanningen.

Så här säger en indisk arbetare som arbetar i en fabrik:
”Vi får alltid semester så fort etiska kontrollanter kommer till fabriken”
(http://renaklader.org/industrin/fabrikskontroller)

Källor:
http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf
http://renaklader.org/
Film: Vet hut! : onda jeans

Bild:
Egen bild
Google.se

För att få jeansen blekta, slitna, färgade eller stentvättade krävs det att man behandlar dem. Vid behandlingen släpper man bl.a. ut olika typer av kemikaler och tungmetaller som har en negativ påverkan på när miljön. Dessa tungmetaller skadar de som arbetar med jeansen men även det när liggande området t.ex. många familjers jordbruk. Djuren har det även väldigt svårt att leva där då den miljö de är vana vid förstörs. Man har även hittat gift i olika arter som lever runt omkring olika fabriker.

Jeans är tillverkade av bomull som sedan måste behandlas i många olika stadier. För 1 kilo bomull krävs det 1 kg kemikalier, i bästa fall men i värsta fall är det mycket mer. Man har hittat jeans med upp till 3,6 kilo kemikalier per 1 kg bomull. I genomsnitt köper vi 9 kg kläder per person på ett år, hälften utav dessa kläder är bomullskläder. Det betyder att 4,5 kilo bomull används per person och därmed även 4,5 kilo olika typer av kemikalier om man utgår från att ett kilo bomull kräver 1 kg kemikalier.

Knappt 5 % av världens åkerreal går till bomullsproduktionen men trots det går 11 % av alla jordbrukskemikaler till bomullsåkrarna vilket gör bomullsproduktionen till en av de grödor som använder mest kemikalier i världen. När man försöker döda alla skadeinsekter med så stora utsläpp av olika typer av gift så påverkar det även djuren i närheten. Många djur får i sig detta gift och det sprids sedan vidare i näringskedjor och näringspyramider. Det här gör att toppkonsumenterna i näringspyramiden får i sig väldigt mycket gift.

Avfallssystemen i dessa länder är väldigt dåliga vilket leder till att många kemikalier hamnar i naturen. När det här sker så blir vattnet dåligt och djuren kan inte längre dricka det. Växterna dör även ut då vattnet blir förgiftat. Det här leder till unika livsmiljöer förstörs och dör ut.

Jeans- ett klädesplagg som är otroligt populärt. De flesta av oss använder det till och med varje dag. Men i nuläget så har jeans produktionen en enorm påverkan på miljön i de länder där de tillverkas. Ett av de största problem är bevattningen av bomullsgrödorna.

Jeans är tillverkade utav bomull. Bomullsodlingen sker i länder med ett tropiskt eller subtropiskt klimat vilket gör att temperaturen är väldigt hög året runt. Dessa länder är oftast fattiga länder med brist på vatten. För att tillverka 1 kilo bomull krävs det 29 000 liter vatten. Ett par jeans som väger ungefär 0.6 kilo går det t 12 000 liter vatten för att tillverka. De flesta länderna som tillverkar bomull har inte så mycket vatten vilket leder till att de oftast överutnyttjar de resurser de har. Resultatet blir istället att deras grundvatten minskar och befolkningen får ännu mindre att dricka än tidigare.

Denna typ användning av så mycket vatten inte bra för sötvattnens kretslopp. Det som sker är att grundvatten minskar och när det händer så rubbas den biologiska mångfalden. Viktiga ekosystem och dess funktioner försvinner vilket har en väldigt negativ påverkan på hela det närliggande området.

Eftersom länderna har brist på vatten måste de konstbevattna grödorna. I världen finns det mer än 100 länder som odlar bomull och utav de länderna så använder sig 70 % utav konstbevattning. Konsekvenserna som blir när man använder sig av metoden är tyvärr inte skonsamma för miljön. Vid konstbevattning avdunstar 60 % av vattnet och kvar blir då bara salt. Efter att konstbevattnat grödorna ett tag så förstörs jorden på grund av försaltning vilket gör att jorden blir obrukbar. I många länder har detta lett till stora problem då bomullsproduktionen är en stor del av landets ekonomi.

Konstbevattningen leder även till att vissa djur och arter inte längre klarar av att leva i området på grund av förändringen av miljön. Vissa djur är tvungna att flytta på sig medan andra djur dör. Om ett djur försvinner påverkar det hela området runt omkring och hela näringskedjor kan bli förstörda. Djurens och naturens sampel inom ett område har tagits fram under flera miljoner år och om människan helt plötsligt kommer och ändrar på något förstörs den balansen vilket leder till att det blir svårt att klara sig för vissa djur. Förändringen sker så snabbt att de inte hinner anpassa sig till den. År 1995 gjorde man en mätning över hur många konstbevattnade ytor som fanns. Då var det 253 miljoner hektar. År 2010 gjorde man samma mätning och då var siffran 290 miljoner hektar vilket är en ökning med 37 miljoner hektar. Det är alltså 37 miljoner hektar vars närliggande miljö och djurliv är utsatta för en enorm risk bara för att vi ska få fina jeans.

Bomull är den mest vattenkrävande plantan. För att producera ett kilo bomull behövs 29 000 liter vatten.
Det vatten som används till bomullsplantan är sötvatten och eftersom bomull produceras i länder som har brist på vatten så tar bomullen upp mycket av landets sötvatten.



Behov av kemikalier
För att producera 1 kilo bomull behövs ungefär 1 kilo kemikalier.
Dessa kemikalier spolas sedan ut i vattnet och förgiftar vattnet så att lokalbefolkningen blir tvungna att köpa rent dricksvatten.
Besprutningsmedlen orsakar också många andra problem för bomullsbönderna. Bönderna blir förgiftade av kemikalierna, de…
  - får huvudvärk
  - blir illamående
  - får diarré
  - svimmar
  - får svåra allergier
  - får utslag
  - blir yra och trötta

Varje år förgiftas 3 miljoner människor av kemikalierna och 22 000 personer dör.
I Indien är det många bomullsbönder som tar självmord på grund av att de måste använda så mycket gifter och kemikalier och de orkar inte med alla symptomer som de får av gifterna och den ekonomiska skulden de har.


Källor:
http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/1128210-bomull-1a-sida
http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf
Film: Vet hut! : onda jeans

Bild:
Google.se